Vad betyder klassificeringen?

Klassificeringen anger vilken videoströmningskvalitet du kan förvänta dig (minst 90 % av tiden) när du tittar på YouTube via en internetleverantör i ett visst område.

YouTube HD-verifierat: Användare av YouTube HD-verifierade nätverk får för det mesta jämn uppspelning av HD-videoklipp på YouTube (720 p och högre).
Standardupplösning: Användare av nätverk med standardupplösning får för det mesta jämn uppspelning av YouTube-videoklipp med standardupplösning (360 p), medan det kan förekomma avbrott i HD-videoklipp (720 p och högre).
Lägre upplösning: Användare av nätverk med lägre upplösning kan uppleva oskarp bildkvalitet och frekventa avbrott när de spelar upp YouTube-videoklipp med 360 p-upplösning och högre.

Varför är sådan data bra att ha?

Rapporten baseras på miljarder YouTube-videoklipp som har visats via tusentals internetleverantörer, istället för att baseras på data från ett litet antal användare.

Vi tittar på hur snabbt all YouTube-videodata lästes in under de senaste 30 dagarna.
Vi delar in resultaten utifrån internetleverantör och geografisk plats.
Vi fastställer vad den lägsta tillgängliga hastigheten var under minst 90 % av tiden.

Hur skyddas min integritet?

Vår data är anonym för alla som tittar på YouTube via en internetleverantör.

Klassificeringen gäller nätverk, inte användare.
Alla exempel görs helt anonyma, och ingen användarinformation lagras eller används.
Vi visar bara resultaten i geografiska områden som är stora nog att ha många användare.

Sammanfattning

Det finns många faktorer som oberoende av varandra kan påverka användarnas upplevelse på internet. Det omfattar, men är inte begränsat till, hastigheten på användarens internetanslutning, nätverkets tillförlitlighet, programservrarnas tillgänglighet och inläsningsegenskaper samt i vissa fall konfigurationen av användarens hemnätverk. Enskilda och isolerade värden som åtkomsthastighet eller serverkapacitet representerar inte den faktiska användarupplevelsen. En fullständig prestandamätning på programnivå som tar alla relevanta faktorer i beaktande är det bästa sättet att mäta och kvantifiera den faktiska användarupplevelsen på internet.

Här presenterar vi en metod för klassificering av internetleverantörer vad gäller YouTube-videokapacitet. Den bygger på prestandamätningar för oavbruten användning på programnivå. Målet är en klassificering som är meningsfull, enkel att förstå och som representerar den faktiska internetupplevelsen så bra som möjligt.

Metodik

Mätningar

En typisk YouTube-videouppspelning består av en YouTube-klient (spelare) som strömmar videobytes från en YouTube-server (NFI), i en eller flera förfrågningar (t.ex. HTTP GET). Det första steget vid klassificering av internetleverantörer är att mäta videobytens oavbrutna överföringshastighet från servern till klienten. Vid mätning av uppnådd kapacitet på programnivå (goodput) noteras följande för varje förfrågning:

1) Förfrågningens identitet: Den ursprungliga förfrågningens tidsstämpel, åtkomstnätverk (t.ex. nätverksblockering, autonomt systemnummer för internetleverantör) och ungefärlig geografisk plats (t.ex. land eller stad), som härleds från klientattribut som IP-adress, användaragent osv. Observera att översättningen från IP till plats som görs av våra automatiska system kan resultera i fel plats för vissa användare.
2) Svarsstorlek: Mängden programbyte (inklusive programhuvuden, men exklusive tillhörande information på kernelnivå) som överförs från server till klient som svar på förfrågan.
3) Svarstid: tiden det tar att bearbeta serverförfrågningen, inklusive överföringstid (alla bytes som bekräftas av mottagaren).

Utifrån mätningarna beräknas goodput för en angiven förfrågning, "R", med hjälp av formeln nedan. Varje mätt förfrågning räknas som ett goodput-exempel.

Goodput

R

= Svarsstorlek

R

/ Svarstid

R

Klassificering

Klassificering fastställs utifrån en sammanställning av relevanta goodput-exempel som registreras under mätningsfasen. Enligt metoden beräknas klassificeringen vid olika nivåer av grynighet för de valda dimensionerna. En internetleverantörs klassificering kan till exempel beräknas för olika tidssegment (t.ex. timme, dag, vecka, månad) och/eller för olika geografiska nivåer (t.ex. land, storstadsområde, stad).

För en angiven tidsperiod, "T", (t.ex. 30 sammanhängande dagar) och en geografisk plats, "L", (t.ex. San Francisco i Kalifornien i USA) beräknas klassificeringen för en internetleverantör, "P", (t.ex. Comcast) så här:

1) Samla in relevanta exempel: Samla in alla goodput-exempel som identifieras med "'T", "L" och "'P", dvs. förfrågningar som kommer från målinternetleverantören, från målplatsen inom måltidsramen.
2) Beräkna GAT-volym (goodput över tröskeln): Placera varje goodput-exempel i någon av de tre kapacitetskategorierna – HD (hög upplösning), SD (standardupplösning) eller LD (lägre upplösning) utifrån de goodput-trösklarna i tabellen nedan. Då får du en sammanställning i grova drag av GAT-volym för de valda dimensionerna.

GAT-kategori	Goodput-tröskel	Resonemang
HD (hög upplösning)	> 2,5 Mbit/s	Minsta goodput som krävs för att upprätthålla en genomsnittlig YouTube HD-videouppspelning i 720 p-upplösning
SD (standardupplösning)	0,7 till 2,5 Mbit/s	Minsta goodput som krävs för att upprätthålla en genomsnittlig YouTube SD-videouppspelning i 360 p-upplösning
LD (lägre upplösning)	< 0,7 Mbit/s	Goodput som är för låg för att upprätthålla YouTube SD-videouppspelning i 360 p-upplösning

Volym (GAT)

HD-exempel

SD-exempel

LD-exempel

3) Definiera klassificeringskriterier: Internetleverantörens klassificeringskriterier definieras utifrån minsta nivå för GAT-volymkrav för varje klassificeringsnivå. Eftersom mätvärdena är utformade för att återspegla konsekvens och tillförlitlighet för internetleverantörens nätverk måste nivån vara så pass hög att den visar prestanda för oavbruten användning snarare än genomsnittlig prestanda. Med hänsyn till det definierar vi tre klassificeringsskalor: GAT-90 (90 % av förfrågningarna ovanför tröskeln), GAT-95 (95 % av förfrågningarna ovanför tröskeln), GAT-99 (99 % av förfrågningarna ovanför tröskeln). Nivåerna anger olika grader av tillförlitlighet.

I följande tabell definieras kriterierna som används för att fastställa den slutgiltiga klassificeringen för internetleverantörer enligt vår metod, utifrån GAT-90. Nivån på 90 % har valts efter noggrant övervägande utifrån observerad prestanda i praktiken. Nivån anpassas efter hur nätverkets kapacitet utvecklas över tid.

Klassificering	Kriterier (GAT-90)	Resonemang
HD (hög upplösning)	Exempel med över 90 % är markerade med HD	Nätverket ger konsekvent och tillförlitlig HD-prestanda (720 p) på YouTube
SD (standardupplösning)	Exempel med över 90 % är markerade med lägst SD	Nätverket ger konsekvent och tillförlitlig SD-prestanda (360 p) på YouTube
LD (lägre upplösning)	Inget av ovanstående	Nätverket ger otillförlitlig prestanda för YouTube

4) Tilldela klassificering: Stapla de tre GAT-nivåerna från steg 2 för att omvandla den grovberäknade GAT-volym till en GAT-procentsats. Fastställ slutgiltig klassificering med hjälp av kriterierna i steg 3. På bilden nedan är klassificeringen SD (standardupplösning) eftersom 90 % eller fler förfrågningar uppfyller det kriteriet (dvs. nätverket ger som lägst SD-kvalitet vid mer än 90 % av förfrågningarna).

Procentsats

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Klassificering vid 90 %: SD

Sekretess

Klassificeringen gäller nätverk, inte användare. Alla goodput-exempel är helt anonyma, och ingen användarinformation (t.ex. webbläsarcookies, IP-adress) finns kvar eller används direkt i klassificeringsalgoritmen. Den sammanställda exempelvolymen för den valda geografiska nivån och tidsintervallet kan dessutom vara under en viss tröskel. Då skulle algoritmen beräkna klassificeringen med grynigare dimensioner (dvs. sammanställa med bredare geografiskt område och/eller tidsintervall) som uppfyller de lägsta storlekskraven.

Vanliga frågor

1) Internetleverantörer erbjuder många olika produkter med olika hastigheter. Bedöms varje produkt och hastighet separat med metodiken?
Internetleverantörerna levererar tillämpliga produktnamn och hastigheter för sina olika tjänster, och beteckningarna i rapporten beror på informationen vi får från dem. I vissa fall får vi information så att vi kan identifiera och bedöma de olika produkterna och hastigheterna. Andra gånger får vi inga detaljerade uppgifter om hastigheterna som kunderna erbjuds, och då gör vi en allmän bedömning av produkten oberoende av hastigheten.
2) Varför ligger nivån så högt som 90 %? Varför använder ni inte medel- eller medianvärden?
Vi på Google är övertygade om att ett stabilt och tillförlitligt nätverk är avgörande för en bra användarupplevelse på internet. Därav valet av en nivå på 90 %. Användarna ska alltså kunna förvänta sig att prestandan uppnår klassificeringsnivån nio av tio gånger. Medel- och medianvärden fungerar bra för att representera genomsnittlig prestanda för oavbruten nätverksanvändning. De lämpar sig inte lika bra vid bedömning av mätvärden som ska återspegla nätverksprestanda vid oavbruten användning.
3) Är det möjligt att, med den här metoden, identifiera och belöna nätverk som konsekvent ger hög prestanda vid hög belastning?
Ja. Eftersom GAT-volymen baseras på antal förfrågningar (belastning) skulle perioder med hög YouTube-användning (t.ex. kvällar) bidra mer mot GAT-volymen och därför ha oproportionerligt stor påverkan på den slutgiltiga klassificeringen. Metodiken är naturligtvis normaliserad för användning.
4) Vilka typer av serverförfrågningar är kvalificerade för klassificeringsberäkning?
Förfrågningar om att visa videoklipp i moderna visningsformat (t.ex. DASH, HLS) ingår i klassificeringsberäkningen. Äldre videoformat (t.ex. icke-adaptiv progressiv uppspelning, RTSP) ingår inte. Det beror på att mätningar av äldre strömningsmekanismer inte är tillförlitliga. Anledningen till det här är att vi vill upprätthålla en hög grad av exakthet för klassificering av internetleverantörer.
5) Vad kan användaren själv kontrollera för att påverka videoupplevelsens kvalitet?
Enskilda resultat kan variera beroende på faktorer som antalet anslutna användare eller enheter, maskinvara, programvara och dess konfiguration, internetanslutningen (trådlös eller trådbunden) och om du har överskridit din tilldelade datamängd.