Klassificeringen anger vilken videoströmningskvalitet du kan förvänta dig (minst 90 % av tiden) när du tittar på YouTube via en internetleverantör i ett visst område.
Rapporten baseras på miljarder YouTube-videoklipp som har visats via tusentals internetleverantörer, istället för att baseras på data från ett litet antal användare.
Vår data är anonym för alla som tittar på YouTube via en internetleverantör.
Det finns många faktorer som oberoende av varandra kan påverka användarnas upplevelse på internet. Det omfattar, men är inte begränsat till, hastigheten på användarens internetanslutning, nätverkets tillförlitlighet, programservrarnas tillgänglighet och inläsningsegenskaper samt i vissa fall konfigurationen av användarens hemnätverk. Enskilda och isolerade värden som åtkomsthastighet eller serverkapacitet representerar inte den faktiska användarupplevelsen. En fullständig prestandamätning på programnivå som tar alla relevanta faktorer i beaktande är det bästa sättet att mäta och kvantifiera den faktiska användarupplevelsen på internet.
Här presenterar vi en metod för klassificering av internetleverantörer vad gäller YouTube-videokapacitet. Den bygger på prestandamätningar för oavbruten användning på programnivå. Målet är en klassificering som är meningsfull, enkel att förstå och som representerar den faktiska internetupplevelsen så bra som möjligt.
En typisk YouTube-videouppspelning består av en YouTube-klient (spelare) som strömmar videobytes från en YouTube-server (NFI), i en eller flera förfrågningar (t.ex. HTTP GET). Det första steget vid klassificering av internetleverantörer är att mäta videobytens oavbrutna överföringshastighet från servern till klienten. Vid mätning av uppnådd kapacitet på programnivå (goodput) noteras följande för varje förfrågning:
Utifrån mätningarna beräknas goodput för en angiven förfrågning, "R", med hjälp av formeln nedan. Varje mätt förfrågning räknas som ett goodput-exempel.
Klassificering fastställs utifrån en sammanställning av relevanta goodput-exempel som registreras under mätningsfasen. Enligt metoden beräknas klassificeringen vid olika nivåer av grynighet för de valda dimensionerna. En internetleverantörs klassificering kan till exempel beräknas för olika tidssegment (t.ex. timme, dag, vecka, månad) och/eller för olika geografiska nivåer (t.ex. land, storstadsområde, stad).
För en angiven tidsperiod, "T", (t.ex. 30 sammanhängande dagar) och en geografisk plats, "L", (t.ex. San Francisco i Kalifornien i USA) beräknas klassificeringen för en internetleverantör, "P", (t.ex. Comcast) så här:
3) Definiera klassificeringskriterier: Internetleverantörens klassificeringskriterier definieras utifrån minsta nivå för GAT-volymkrav för varje klassificeringsnivå. Eftersom mätvärdena är utformade för att återspegla konsekvens och tillförlitlighet för internetleverantörens nätverk måste nivån vara så pass hög att den visar prestanda för oavbruten användning snarare än genomsnittlig prestanda. Med hänsyn till det definierar vi tre klassificeringsskalor: GAT-90 (90 % av förfrågningarna ovanför tröskeln), GAT-95 (95 % av förfrågningarna ovanför tröskeln), GAT-99 (99 % av förfrågningarna ovanför tröskeln). Nivåerna anger olika grader av tillförlitlighet.
I följande tabell definieras kriterierna som används för att fastställa den slutgiltiga klassificeringen för internetleverantörer enligt vår metod, utifrån GAT-90. Nivån på 90 % har valts efter noggrant övervägande utifrån observerad prestanda i praktiken. Nivån anpassas efter hur nätverkets kapacitet utvecklas över tid.
Klassificeringen gäller nätverk, inte användare. Alla goodput-exempel är helt anonyma, och ingen användarinformation (t.ex. webbläsarcookies, IP-adress) finns kvar eller används direkt i klassificeringsalgoritmen. Den sammanställda exempelvolymen för den valda geografiska nivån och tidsintervallet kan dessutom vara under en viss tröskel. Då skulle algoritmen beräkna klassificeringen med grynigare dimensioner (dvs. sammanställa med bredare geografiskt område och/eller tidsintervall) som uppfyller de lägsta storlekskraven.